Wednesday 21 May 2008

Enkel matematik

Häromkvällen åt jag fyra chokladmuffins (eller sjåkladmuffins som sonen säger) i ett svep då mannen var ute på fin middag med En Viktig Gäst. Låt oss säga att det var kompensationskonsumtion för att jag var ensam och hade ont i fogarna. Jag drog mig inte heller för att uttrycka detta i ett interaktivt forum som jag huserar i emellanåt där jag skämtade bort mitt frosseri med att "... någon måste offra sig...". Jag fortsatte mitt rajlerande över mig själv med att poängtera att mina ridbyxlår tillhör den växande skaran, men egentligen - alltså, innerst inne - ansåg jag att jag håller mig hyfsat i form och därmed kan jag smälla i mig fyra stycken chokladmuffins utan några större problem.

Dock fick jag idag revidera min uppfattning. Jag studerade min kropp i de massiva speglarna under dotterns avslutningssejour på dansskolan. Det är inte bara mina lår som sväller; det är hela jag! Ordet 'muffin top' får en helt ny betydelse då de fyra som jag häromkvällen framför tv:n avnjöt verkar ha placerat sig runt min midja. Läget blev mer uppenbart när jag surfade in på iForms hemsida och räknade ut att fyra brownies (ung. samma storlek och ingredienser som våra 'sjåkladmuffins') är lika med 206 minuters promenad. Så lång tid tar det för mig att förbränna dem... så lång tid tog det inte för mig att äta dem.

Detta kanske inte låter så farligt, men med tanke på att jag inte får/ kan motionera så blir situationen allt mer prekär. Jag kommer knappt upp i 206 minnuters promenad på en månad, än mindre på en dag.

Därför inleder jag nu 'Operation muffin top'.

Uppdaterat kl. 20:40 Den här tjejen ligger i lä jämfört med mig.

2 comments:

Anonymous said...

206 minuters promenad, kan det verkligen stämma?? Jösses...4 muffins är ju ingen konst att smaska i sig, men 206 minuters promenad. Oj.:-)

Kram!

Lox said...

isa: exactemente.

Tack för kramen. Ikväll blir det Roibos te UTAN muffins-sällskap.