Thursday 24 January 2008

Vår son - en naturbegåvning till badkruka

Sonen har börjat på simskola. I bilen var han nöjd:

Han: Alla barnen komma.
Jag: Ja, visst är det så.
Han: Jag simma.
Jag: Ja, du ska få simma.

Jag log, för jag visste något som inte han kunde ana. Men snart blev han varse.

Han: Nej, jag inte duscha.
Jag: Jo, alla måste duscha.

Han skrek som en stucken gris, men tystnade snabbt då det var dags att gå in i SIMHALLEN. Det var svårt att vara 2,5 år och vänta på sin tur. Fötterna trampade som om han gick på glödande kol.

Men väl i vattnet var det inte lika kul igen. Vad var det här för knepiga idéer om att barnen skulle hoppa i vattnet från kanten? Nej, det vill inte min son. På nåder kom han ner på rumpan och hasade sig ner till mig.

Jag: En gång till!
Han: Nej! Inte en gång till. Det jäcker nu.

Och så stirrade han på mig som om jag inte var riktigt klok. Men synd för honom att hans mamma är minst lika envis, och jag fick honom att rumphasa sig ner ett par gånger till.

Därefter var det dags för ringlekar. Med plask. Sonen kände sig mycket oförrättad då han fick några vattendroppar i ansiktet.

Han: Nej! Alla barnen, inte plaska!

Mina kinder färgades en aningen röda. Som tur var avslutades simlektionen med flytning. Sonen var givetvis oerhört skeptisk till detta påfund också, och det var mycket motvilligt han gick med på att befinna sig på rygg. Jag lockade med att det fanns stora bollar i taket som åkte rutschkana (vilket det givetvis inte gjorde), och tillslut slappande han av. Då kom en av instruktörerna och berömde sonen och sa att det var dags att sparka på benen. Vad gör då denna badkruka? Han tar perfekta bentag (grod). Och flyter i väg fint. En naturbegåvning enligt instruktören. Hon hörde honom uppenbarligen inte när vi var i duschen.

Väl uppe igen ville sonen inte åka hem. Han ville inte ens lämna bassängen. Han ville i. Igen.

På vägen hem (efter ytterligare en duschdust och en badbanan) sa han förnöjt:

Han: Jag jätteduktig.

Jag ser redan fram emot nästa veckas lektion.

8 comments:

Pumita said...

Det går ju inte att godta alla nymodigheter utan vidare! Vad gullig han är!

Dubbelörn said...

Jag älskar barn som inte är som alla andra... Vår son körde också sitt eget race. Han däremot hade huvet under vatten hela tiden, dök o simmade men ovanpå.... NEVER!! Inträdesprovet till simskolan var just att ha huvet under vatten o jag sa att jag skulle vara otroligt glad om de skulle få upp huvet ovan vattnet 'skrattar*. Tror vi gick 3 omgångar i simskola innan han äntligen lyfte sig upp ur vattnet o simmade som man skulle göra *skratt*...

Gillar barn som står för sin sak o vågar vara annorlunda *gapskratt*

Så då kan du gissa hur vår son har varit o ännu är ;)

Kram

Anonymous said...

Åh, vilken härlig berättelse. En kille med lite krut i!

Mia said...

*haha* Underbart! Kanner igen aldern. ;)

Peace in mind said...

Visst är den gullig den där envisheten, speciellt efteråt. en 14åring med samma envishet är betydligt svårare att handskas med. Argumentera är bara förnamnet!

Anonymous said...

Lilla plutten! tack för en trevlig historia så här på fre em.

Kollat kalendern?
Kram

Anonymous said...

Vilken härligt badäventyr. Min son är iofs inte riktigt 10 månader än man han gillar inte heller duschen, varken hemma eller på badet. Men så fort han kommer i vattnet förvandlas han till värsta plaskomanen.

Jag har varit med min brorson på simskola, han var väl 4 då tror jag. Men han är en vilde, kunde inte vänta på att man fick hoppa i vattnet och det gjorde han med ett jätteplask, lyssnade inte på någon simfröken och fick om och om igen tillsägelser för att han betedde sig för vilt.
Men det är ju sånt här som är tjusningen med barn, dom är precis som dom är.

Lox said...

pumita: Visst eller hur? ;-)

dubbelörnen:Det kommer att fortsätta alltså. ;-) Kram tillbaka.

sofia: tack. Han är mycket bestämd, men samtidigt oerhört gosig. Vill gärna pussas. :-)

mia: :-)

annna funderar: det är gulligt nu med envishetetn, men om 12 år tror jag inte att det är fullt så gulligt... ;-)

cia: jag har kollat, och jag meddelar dig hos "dig". :-)

ingrid: bada med barn är härligt. Sonen introducerades dock till bad i Sydney (när han var 8 månader) och sedan på Fiji, så om det var kallare än 27 grader så ville han inte gå i. Han fick dåliga vaor i från början alltså... ;-D