Dottern och jag går förbi kyrkogården:
Hon: Här måste man smyga och vara tyst.
Jag: Jaaa... joo.. kanske inte smyga, men vara stillsam.
Hon: Mmmm... för här är folk döda.
Jag: Joo.. men sedan så är det människor här som tänker på dem som är döda. Som de saknar.
Hon: Som de älskar.
Jag: Precis.
Hon: Jag älskar mormor.
Jag: Ja. *ler*
Hon: Hon är inte så gammal.
Jag: Nej, det är hon inte.
Hon: Men hon ser gammal ut.
Jag: *kväver gapskrattet*
Sonen kommer till sängen.
Han: Du är mamma och jag är mormor.
Jag. Eh?
Han: Du är mamma och jag är mormor. Hej mamma!
Jag: Hej mormor...?
Han: Hej mamma. Jag komma ner. *kryper ner i sängen*
Han: Mormor har nopp. *fnissar hysteriskt*
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
13 comments:
Barn är roliga/konstiga. Min 14-åring håller sig ifrån våra sängar numera *saknar lite*. Kul blogg m rolig mix, kollar in igen:)
anna funderar: välkommen hit! Man får vara glad så länge de (alltså barnen) vill vara med en. :-)
*asg* Barn är helt underbara! Man får inte roligare än man gör sig *skrattar*.
kramar
Psst har lämnat ditt smarrtårtrecept till en väninna som ska ha födelsedagsfest. Finns ju ingen annan bättre höjdartårta!
kram
dubbelörnen: tack för den snälla komplimangen. :-)
Kul att gott kan spridas vidare. :-D
Dagens skratt! I rätt tid så är det mysigt med sällskap i sängen. Inte före 4a av en som tycker vi ska gå ner :(
Kram
Intressant blogg. Ursäkta för att jag kallade dig för Iox i mina kommentarer. Ska titta vidare hos dig imorgon. Bra att ha någon att "prata" köpstopp med.
Hahahahaha!!! Jag fnissar också hysteriskt :)) Sötungar!
Vad gulliga barn du har, som deras mamma.
Kram gumman
haha ja de kan verkligen få till det ibland!
cia: kl. 4 är allldeles för tidigt!
martina: välkommen hit. Jag är både lox och lo (var lo i min tidigare blogg på blogg.se, men det nicket var upptaget när jag flyttade över till blogspot). Jag kämpar på med mitt köpstopp, och hittills går det bra. :-)
christina. :-)
lillie: du är alltid så omtänksam. Tack, min kära vän. Du vet att jag är på din sida.
lizaloop: barn är en ständig källa för förundran. Och skratt! :-)
Dom är roliga de små liven.
carin: onekligen underhållande. :-)
Post a Comment